Detta examensarbete utreder lönsamheten i en systemlösning för termiskt akviferenergilager tillsammans med ny VVS-teknisk lösning i fastigheterna kv Hästskon 9 och 12 vid en föreslagen framtida helrenovering. Dessutom utreds förutsättningar för miljöklassning i energi- och miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad avseende energianvändning, dagsljuskomfort, solvärmelast och termisk komfort för om- och tillbyggnadsförslaget med målsättning på nivå GULD.Genom att utnyttja akviferen under fastigheterna kvarteret Hästskon 9 och 12 idag kan man åstadkomma mycket låg energianvändning med en säsongsenergiverkningsgrad via kylmaskiner för värme- och kylaförsörjning på 5,6. En LCC-kalkyl visar att det finns en energikostnadsbesparing för fastighetsägaren Vasakronan omkring 3,65 MSEK per år jämfört med dagens situation om den beskrivna akviferlösningen används. Det ger en återbetalningstid om cirka 4,5 år på investeringen som måste göras. Energiklassning i Miljöbyggnadssystemet för befintliga fastigheter är troligtvis möjlig utan andra åtgärder än akviferlagersystemet, men då med BRONS eller möjligtvis SILVER nivå.Vid ett framtida om- och tillbyggnadsförslag får fastighetsägaren cirka 13 000 m² ytterligare uthyrbar lokalyta för handelslokaler och kontor.

Smarta elnät är en av lösningarna för att uppnå EUs klimatmål den s.k. 20-20-20-satsningen. Klimatmålen innefattar bl.a. ökad energiproduktion från förnybara energikällor och ökad energieffektivisering, detta anses nödvändigt för att hindra den globala uppvärmningen samt uppnå en bättre och mer hållbar framtid. Den elektriska energins svaghet är den begränsade möjligheten till effektiv och storskalig lagring. Eftersom den förnybara energin har en väderberoende produktion ska smarta elnät hjälpa konsumenten att styra energikonsumtionen efter hur energiproduktionen varierar.

Världens energibehov förväntas ökar samtidigt som miljökraven blir allt hårdare. För att komma till rätta med klimatförändringarna och utsläppen av växthusgaser måste användningen av fossila bränslen minska samtidigt som energieffektiviseringar och förnybara energikällor måste öka. En större andel intermittenta förnybara energikällor på elmarknaden medför utmaningar. Finns det inget elbehov då det exempelvis blåser eller när solen skiner går den producerade elen förlorad, detta leder till att produktion och konsumtion av elektricitet måste ske samtidigt.För att förnybar energi ska kunna expandera men också effektiviseras måste samhället utveckla smarta elnät. Det finns olika uppfattningar vad som krävs för att skapa smarta elnät men elektrisk energilagersystem återkommer ofta i litteraturen.

Världens energibehov förväntas ökar samtidigt som miljökraven blir allt hårdare. För att komma till rätta med klimatförändringarna och utsläppen av växthusgaser måste användningen av fossila bränslen minska samtidigt som energieffektiviseringar och förnybara energikällor måste öka. En större andel intermittenta förnybara energikällor på elmarknaden medför utmaningar. Finns det inget elbehov då det exempelvis blåser eller när solen skiner går den producerade elen förlorad, detta leder till att produktion och konsumtion av elektricitet måste ske samtidigt.För att förnybar energi ska kunna expandera men också effektiviseras måste samhället utveckla smarta elnät. Det finns olika uppfattningar vad som krävs för att skapa smarta elnät men elektrisk energilagersystem återkommer ofta i litteraturen.

Vindkraftverk ansluts idag i snabb takt till elnät runt om i världen. Elnäten är ofta inte tillräckligt dimensionerade på platser där vindkraftutbyggnad är lämplig vilket leder till ett behov av nätförstärkning. Förstärkning sker konventionellt genom att övergå till en högre spänning, något som kan vara förenat med stora kostnader och ledtider. Bland annat därför har en filosofi med beteckningen smarta elnät uppstått, som handlar om hur elnätsystemet ska se ut när det är mer anpassat till de nya energikällornas karaktär och samtidigt medför ett mer effektivt totalutnyttjande. För vindkraftverk kan det då handla om att i högre grad än idag reglera produktionen och understödja nätet, t.ex.

WSP building physics in Stockholm has certified the preschool Temmelburken in Bromma with the system of certification Miljöbyggnad. The rating of the building became BRONZE. In this thesis the preschool has been investigated with respect to the three areas: thermal climate, use of energy and improving of the level of certification. The thermal climate at the preschool has been investigated by a questionnaire survey and by measurements in order to do comparisons between the results from the two investigations as well as with the results of the simulations that WSP has done at the certification of the preschool. The differences between the results from the simulations and the questionnaire survey for winter as well as from the measurement performed with a comfort meter the 19th of March are concidered to be reasonably small since they give rise to the same rating according to Miljöbyggnad.   Operational data for the use of energy for the preschool have been obtained in order to do comparisons with simulations performed by WSP and Svenska Besiktningar AB. The comparison shows that the simulated values for the specific use of energy are lower than what the real specific use of energy would be for the preschool, since just the operational data for the heat energy is higher than the simulated values. At the investigation of the possibility of improving the level of certification it was found that the rating of the preschool can be raised from BRONZE to SILVER by improving the ratings of the ?thermal climate summer? and the ?daylight?.

Detta examensarbete har syftat till att utreda hur man kombinerar blysyrabatterier med superkondensatorer. Batterier är ett vanligt medium för lagring av elektrisk energi. Ett av problemen de lider av är brist på uttagbar effekt, vilket är superkondensatorns starka egenskap. I examensarbetet har först fakta tagits fram och presenterats, för att sedan kunna göra en analys av bland annat effekt, energitäthet och verkningsgrader. Resultatet visar att hos en kondensator/batteri-kombination ökas effekttätheten med en faktor 3 vid ca 23% kondensatorviktandel vid 30-sekunders urladdning, medan den viktmässiga energitätheten minskar till ca 4/5 av batteriets energitäthet vid samma urladdningtid..

Miljöcertifiering av byggnader ökar i takt med efterfrågan hos bland annat fastighetsägare, potentiella kunder och hyresgäster. Allt fler beställare väljer därmed att låta certifiera sina projekt med något av dagens miljöcertifieringssystem. För arkitekter innebär detta en stor utmaning, då det ställs hårda krav på byggnaden för att den ska uppnå den önskade certifieringen. Dessa certifieringskrav påverkar till stor del utformningen av byggnaden, och att då som arkitekt uppnå ett estetiskt uttryck samtidigt som kraven måste uppfyllas är inte enkelt.  Det är dessutom viktigt att projektera rätt redan från början.Det här projektet syftar till att utöka arkitekters kunskaper kring projektering i ett tidigt skede av lokalbyggnader som ska miljöcertifieras med miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad. Studierna genomförs med hänsyn till de gestaltningspåverkande indikatorer beträffande områdena dagsljus, energi och innemiljö som bedöms enligt Miljöbyggnad samt är viktiga att beakta i ett tidigt skede.

Dagsljus i byggnader är viktigt för både den fysiska och psykiska hälsan. Dagsljusinsläpp i byggnader sker genom fönster, men fönster är även den byggnadskomponent som medför störst energiförluster i en byggnad. Därför finns det problem i att skapa en god balans mellan utformning, energieffektivisering och termisk komfort samtidigt som ett tillfredsställande dagsljus ska tillämpas i byggnader där människor vistas.Detta examensarbete som omfattar 15 hp syftar till att effektivisera samt förenkla bedömningen av ett tillfredsställande dagsljus, för att uppnå kraven i miljöcertifieringsmetoden Miljöbyggnad, där även intilliggande faktorer som energi och termiskt klimat studeras. Målet var att upprätta ett förprojekteringsverktyg för indikatorn Dagsljus som i framtiden kan användas av konsulter, arkitekter och andra inom byggbranschen när en byggnad ska miljöcertifieras enligt metoden Miljöbyggnad. För att skapa verktyget gjordes datamodeller av testrum med olika förutsättningar, där dagsljusfaktorn, DF, kontrollerades.

Elmarknaden styrs av tillgång och efterfrågan. Detta gör att priserna varierar både under året och även under dygnet. Detta projekt syftar till att redogöra för den eventuella besparingspotentialen vid ett införande av energilager i Frankrike. Detta skulle innebära möjligheter att kunna lagra energi vid låg efterfrågan till ett lägre pris. När priset är högre så används den energi somlagrats och därför undviks att el köps när den är som dyrast.

The starting point for this master thesis was the product of the company "Humlegården", which allows its tenants in office buildings to follow their electricity consumption in real time, through their Smartphone's. The idea that resulted from that application is to investigate if it is possible to direct the tenants in office buildings to reduce their energy consumptions, but also to be satisfied with the indoor environment. This work addresses the factors which are the main energy consumers in office buildings. It addresses legal requirements and standards which are important to follow in order to achieve good thermal comfort in buildings. Some of them are physical climate factors like thermal environment, air quality and lightning.

Detta examensarbete har utförts för att undersöka vilka möjligheter Alvis Hägglunds AB har att med hjälp av datorsimulering förbättra minskyddet på företagets produkter. Två olika beräkningsprogram har utvärderats, Abaqus/Explicit samt Autodyn-2d, som båda baseras på FEM (Finita elementmetoden). Som grund för utvärderingen har mätdata från ett verkligt experiment använts som referens. En jämförelse mellan olika materialbeskrivningar har samtidigt utförts, för att undersöka skillnaden dem emellan. Dessa är Johnson-Cook?s materialmodell samt två olika varianter av en traditionell, klassisk plasticitetsmodell.

Västerbottens Läns Landsting arbetar kontinuerligt för att minimera sin verksamhets negativa påverkan på miljön. För att göra detta har de satt upp mål för 2020. Detta examensarbete kommer att försöka hjälpa dem att uppnå sina mål om en minskning med 17 procent av den specifika elanvändningen och en minskning med 22 procent av den specifika värmetillförseln jämfört med nivån år 2009.Syftet med detta projekt har varit att bidra till en ökad kunskap om hur kylsystemet för närvarande används och undersöka möjligheterna för en mer effektiv drift. Detta arbete fokuserar på tre huvudaspekter, driftsäkerhet, ekonomisk vinning och energieffektivitet. Målet med projektet har varit att undersöka tre eller fyra förbättringsförslag relaterade till de ovan nämnda aspekterna.Arbetet har delats upp i två delar för att uppnå projektets syfte och mål.

Detta arbete beskriver möjligheten att renovera och energieffektivisera fyra fastigheter i stadsdelen Sätra i Gävle. Den totala ytan på alla fyra huskroppar är ca 4200m2. Ägare till fastigheterna är Gavlegårdarna AB och arbetet utförs åt Tema-gruppen som har ansvar för bland annat energiavsnittet i restaureringen. Målet med renoveringen var att sänka energiförbrukningen med ca 60 % samt att byta fastigheternas energilösning, både för uppvärmning och tappvarmvatten. Den planerade renoveringen kan sedan fungera som en vägvisare för övriga fastighetsbolag vilka kan dra nytta av resultaten i detta projekt. Arbetet omfattar även teoretiska beskrivningar på funktionen hos olika system som tas upp som intressanta för projektet, såsom olika ventilationslösningar, funktionen hos en värmepump, energilager samt hur solens strålar påverkar energibalansen i en fastighet. Olika åtgärder för energibesparing och energiproduktion som inte är planerade för detta projekt, men som skulle kunna appliceras även här, har också tagits upp för att ge en större bild av hur mycket som finns att åtgärda på gamla hus när det gäller energibesparing. Förslag på extra åtgärder är: energibesparing vid byte av belysningskällor, återvinning av gråvatten, byte av cirkulationspumpar, injustering av värmesystemet samt egen produktion av el från vinden. Resultatet av detta arbete visar att det är fullt möjligt att, efter att de presenterade åtgärderna verkställts, minska energiförbrukningen med de 60 % som målet var.

Det finns rekommendationer att, kort efter avslutad träning, inta ett kolhydrat- och proteinrikt återhämtningsmål i syfte att återställa kroppens energilager och optimera prestationsförmågan. Trots att dessa prestationsoptimerande strategier främst är avsedda för individer med mycket hög träningsfrekvens har återhämtningsmålet anammats av den allmänna befolkningen vilka potentiellt inte har samma nutritionella behov avseende snabb återhämtning. Studier kring återhämtningsmålets inverkan och betydelse för den allmänna befolkningen med måttlig träningsfrekvens är i dagsläget bristfälliga. Om önskan kring viktminskning och/eller fettreducering finns kan uthållighetsträningens positiva effekter på fettoxidationen i teorin påverkas negativt av ett återhämtningsmål. Återhämtningsmålets potentiella inverkan på fettoxidationen direkt efter uthållighetsträning bör därför undersökas närmare.